Har spenderat dagen på campus med att spåna inför uppsatsen, vi har kommit en bit framåt nu även om området inte är helt spikat. PM:et ska vara inne på torsdag.
fredag, februari 27, 2009
NP: Carly Simon - You're so vain
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
15:23
0
ville säga något
torsdag, februari 26, 2009
Once upon a time...
Utan att gå in närmre på diskussionen om monarkins vara eller icke vara, eller det faktum att svensk media stannar av för att ett par i 30-årsåldern ska gifta sig, vill jag bara lyfta fram ett citat från dagens kvällspress. Läs och begrunda: "Det finns flera konservativa personer kring kungen som fungerat som hans rådgivare och som varit emot att Victoria gifter sig med en vanlig man. Om hennes barn i sin tur gifter sig med vanliga människor så försvinner upphöjdheten, säger Jenny Alexandersson, hovreporter på Svensk Damtidning."
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
19:14
0
ville säga något
Etiketter: blått blod, bröllop, monarki
Individellt vi står, individuellt jag faller
"Enligt Janet (Pierre, min anm.) härrör de moderna individernas karakteristiska plågor från en "brist hos jaget" - en oförmåga att handskas med verkligheten, att införliva den och leta sig fram genom den. Mot Freuds enkla, entydiga, tveklösa och odisputabla "kulturella ideal" ställer Janet en social verklighet som rasar samman i individernas händer och blir obegriplig; den framstår som osammanhängande, flytande, konturlös och undanglidande [...] Det är inte det överväldigande trycket från ideal som de inte kan leva upp till som plågar nutida män och kvinnor utan frånvaron av ideal: bristen på entydiga recept för ett anständigt liv, på fasta och stadiga orienteringspunkter, på ett förutsebart mål för livsbanan. Själslig depression- en känsla av vanmakt, av oförmåga att handla och särskilt oförmåga att handla rationellt, att räcka till för livets uppgifter - blir det emblematiska obehaget i vår senmoderna eller postmoderna tid." (Bauman, 2002:57-58)
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
09:54
0
ville säga något
Etiketter: bauman, depression, i-landsproblematik, senmodernism/postmodernism, sociologi
onsdag, februari 25, 2009
Dystra framtidsutsikter
Samtidigt som jag läser dystopiska sociologer, som förutspår ett samhälle som präglas av frikoppling från själ och empati, breder finanskrisen ut sig och arbetslösheten flåsar mig i nacken. Som en sista spik i kistan klubbades Ipredlagen igenom idag och därmed är vi på väg in i en framtid som är allt annat än ljus och demokratisk. Ipred och FRA verkar dock indikera att vi inte lever i ett självövervakande och självdisciplinerande samhälle ännu, utan de panoptiska institutionerna lever och frodas i allra högsta grad. Vad mig anbelangar är det som ett val mellan pest eller kolera.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
19:58
0
ville säga något
Etiketter: dystopi, FRA, Ipred, övervakningssamhälle
Hip to be square
Läser om senmodernism, individualisering och homo valens. Inser att min tendens att falla utanför systemet kan handla om en brist på anpassning och postemotionalism. Har huvudvärk och ryckningar nedanför ögat vid näsan. Det går inte över. Har gått omkring hela dagen på campus likt en lodis med abstinensbesvär och ticks. Läser att det kan bero på magnesiumbrist. Läser att "fysisk och psykisk stress ökar förbrukningen av magnesium". Läser att magnesium bland annat finns i frukt och grönsaker. Ska äta ett äpple, brygga kaffe och forsätta läsa om mänsklighetens sönderfall.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
16:34
0
ville säga något
Etiketter: brist, mänskligheten, plugg, sociologi
söndag, februari 22, 2009
Prestationskrig
"Kan inte alla unga brudar bara skaffa barn och börja leva ett liv som finns på riktigt?" skriver Linda Skugge på sin blogg i ett inlägg där hon förminskar Ebba von Sydow genom att lite bittert mena att hon minsann inte har någon rätt att vara stressad för hon har ju inga barn att ta hand om.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
10:32
0
ville säga något
Etiketter: barn, bitterhet, Ebba von Sydow, Linda Skugge, stress
torsdag, februari 19, 2009
Into the dark
Står i köket med kniven i handen och väger den medan katten slingrar sig längs med vaderna. Lägger snubbeltråd med sin kropp. Om jag ramlar? Lägger motvilligt ned kniven på den smutsiga köksbänken. Slänger ned råris i en kastrull och ställer in stroganoffen i micron. Återvänder till datarummet, sneglar på de ouppsatta gardinstängernas vassa spetsar. Stirrar håglöst på alla böcker som ligger uppslagna på varandra i högar, drar jag fram en bok så ramlar hela högen som ett korthus. Slår handen hårt i flyttkartongen som står bredvid. Har lust att slå sönder någonting, samtidigt går jag sönder inuti och svekfulla tårar letar sig fram bakom ögonen. Fan. Jag hatar det här. Jag klarar inte av det här. PMS-smärtor i ljumskarna pulserar och snoret rinner.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
13:28
0
ville säga något
Etiketter: angst, hat, i-landsproblematik, uppgivenhet
måndag, februari 16, 2009
Hur ser framtiden ut?
Jag ska lämna in 12 sidors essä på fredag och jag har inte börjat än, jag kommer inte börja nu heller för det är tusen saker som snurrar i huvudet och jag vill helst bara lägga mig, blunda och aldrig mer behöva ta tag i någonting ever again. Det är strul hit och dit med nycklar och inflytt och utflytt och omlån och samtidigt är allting skitigt och rörigt och tiden går alldeles för snabbt och jag vill bara gråta.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
14:55
0
ville säga något
Etiketter: angst, arbetsmarknad, flytt, plugg
söndag, februari 15, 2009
torsdag, februari 12, 2009
Tar heart
Zeigeist lägger ner. Katastrof. Enda gången jag såg dem live var jag full som ett ägg och jag kommer knappt ihåg någonting. Efteråt skämdes man ju såklart ögonen ur sig men man tänkte att nästa gång, då minsann. Nu blir det ingen nästa gång. Tragiskt.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
14:36
0
ville säga något
In the flesh
Grannarna ovanför verkar ha sjutton barn som får springa lite hur de vill. När vi flyttade in på lördagen hade de barnkalas; det var skrik och spring hela dagen. Dessvärre verkar det som att de flesta av barnen var hemmahörande i lägenheten och ytterst få av ungdjävlarna åkte hem. På kvällen avlöstes barnkalaset av vad som tolkades som en vuxenfest, balalajkamusik och skrik och TV-brus, ungarna verkade få vara upp till minst klockan 01. Oh well, det var visserligen lördag så jag lade en kudde över huvudet och försökte somna så gott det gick. Dagarna har sedan visat sig vara ungefär likadana, ungar som springer över vårt tak som en mindre elefanthjord, varje gång de spolar vatten dånar det i väggarna och ovanför sängen uppstår ett droppande ljud varje gång de är på toa. I måndags eller tisdags skrek någon av ungarna osedvanligt högt, ilskna falsettskrik som trängde genom taket, då var klockan över 00.00, tro fan det att ungarna skriker när de verkar få vara uppe hur länge de vill.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
13:23
0
ville säga något
Etiketter: angst, flytt, grannsämja
onsdag, februari 11, 2009
I gots the magic
Ute singlar snöflingorna ner och jag sitter i mitt nya arbetsrum och försöker koncentrera mig på boken som ska läsas ut tills imorgon. Allt medan lägenheten befolkas av målare och rörmokare. Vi är typ hyresgästerna from hell som klagar på det mesta så fort vi flyttat in. Mest håller vi våra klagomål för oss själva, till exempel det faktum att han som bodde här innan inte besitter minsta färdigheter i städning, lysknappar och dörrkarmar är fulla med fett och smuts och rören i badrummet fulla med gröna avlagringar, värst var dock duschmunstycket med tillhörande fästen som inte såg ut att ha blivit rengjorda sedan huset byggdes 1997, det har vi dock åtgärdat med att köpa ett helt nytt och satt dit istället, likaså toasits och lite andra grejer som vi kände behövde bytas ut som till exempel hatthyllan. Nästa projekt som vi ska ta upp är ommålning av sovrummet som enligt vår uppfattning var i mycket större behov av renovering än hallen. Förutom att det är klösmärken på väggen, vilket är överkomligt, är det en stor fettfläck på ena väggen bestående av glidmedel, sperma, hårgelé eller gud vet vad. Att färgen är sunkigt orangerosa med melering à la mögel gör inte rummet charmigare. Vi ska sätta in offensiven när huvudansvarige hyresvärden är tillbaka från semestern på måndag.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
10:12
0
ville säga något
fredag, februari 06, 2009
Turn into
Jag fryser och mina svullna ögon ömmar vid minsta rörelse. Vaknade upp med bultande huvudvärk idag och begynnande feber. Underbart med tanke på att jag och G ska flytta de närmsta dygnen. Bära hundratals lådor och möbler upp och ner, fram och tillbaka. Och så är det dessutom bara vi två så vi är väl klara någon gång lagom till måndag. Min lägenhet har 6 härliga trappor att ta sig upp och ner för sig så motionen blir inte direkt lidande. Kanhända att mina febervärkande leder protesterar men skit i det, ska ta en Ibumetin och låtsas som att det regnar. Det gör det inte dock. Det SNÖAR, har snöat hela jävla natten och nu är det massa slask och snömodd utomhus. Perfekt flyttarväder, yay! Ses på andra sidan.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
09:29
0
ville säga något
torsdag, februari 05, 2009
Stay right here
Imorgon ska jag flytta. Jag borde sätta igång med flyttpackandet. Istället sitter jag och sippar kaffe och stirrar håglöst på dataskärmen. Klickar lite planlöst på godstart.se, har samlat ihop hela 21.36:- till välgörande ändamål i nuläget, gott att det kan komma något bra ut av att vara en slacker som sitter och hänger vid datorn största delen av hemmavarande tid. Sitter och fnissar lite åt det här, det är ju en tragedi som rapporteras men jag kan inte låta bli att tycka att det, faktiskt just på grund av det, blir ännu mer komiskt.
Linderborg vs. Josefsson
Åsa Linderborg sågar programmet Debatt. Som bekant är jag inte heller så förtjust i varken Janne Josefsson eller konceptet på programmet. Det uppfyller inte syftet att vara en arena för diskussion, upplysande, grävande frågetillfälle eller meningsutbyte, som tittare blir man enbart stressad och irriterad och som medverkande blir man idiotförklarad. Happy campers liksom, klart man vill ställa upp där.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
10:17
0
ville säga något
Etiketter: Debatt, Janne Josefsson, Åsa Linderborg
tisdag, februari 03, 2009
Termen hipsterband
Okej. Nu får jag stå vid skampålen lite känner jag. Kan det vara så att Yeah Yeah Yeahs är ett hipsterband? Och isåfall undrar jag när de blev det och framför allt vad innebär det att vara ett hipsterband? Jag är typ officiellt gammal. Jag trodde att det hade något med hipster att göra, inte helt långsökt med andra ord, men om det har det så fattar jag ingenting. Efter enträgna eftersökningar på Google har jag inte kunnat hitta någon slags definition. Bara att en massa band omnämns som just hipsterband, typ Arctic monkeys, CSS, Yeasayer, MGMT. Jag lyssnar alltså på hipsterband men jag har ingen aning om vad det innebär. Förvisso verkar det inte som att någon annan vet det heller. Om någon kommer på vad det är så är jag idel öra.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
14:44
0
ville säga något
Coachella
Är det någon som vill ge mig $272 plus lite fickpengar och tid för att åka på Coachella? Anyone? Läste på text-TV igår att hipsterbandet Yeah Yeah Yeah var bokade. Ehh, hipsterbandet? Menar de Yeah Yeah Yeahs? Och alltså, hipster? Och ja, jag vet att det alltid är fel på nyheterna på text-TV - om det inte är grammatiska felaktigheter eller textbortfall så är det grava faktafel. Men lite kul ändå att föreställa sig någon typ praktikant, som vill få in en fot i mediabranschen, som får sitta och skriva notiser och säkert kände sig enormt häftig när denne fick chansen att slänga sig med lite prettovokabulär. Synd att det blev så fel bara.
Upplagd av
Sister Sinister
kl.
14:16
0
ville säga något
Etiketter: coachella, festival, hipster, musik, yeah yeah yeahs
elva nyanser av vitt och sleep disorder
Bälgar i mig svart kaffe och graderar mig själv till 5. Dagen började med att jag, efter ca 4 timmars sömn, vaknade genomblöt av svett. T-shirten var iskall och smetade åt över ryggen när jag stapplade upp för att gå på toaletten. Just när jag var på väg att ta på mig något mindre kallt och vått, och traska ut i köket för frukost, slog det mig att alarmklockan kanske inte ens ringt. En snabb koll av klockan på mobilen konfirmerade att klockan var alldeles för tidigt; 05.30. Tog på mig en ny torr t-shirt och kastade mig i sängen bara för att vakna en sekund senare av att alarmet ringer 06.10. På grund av hämningslöst snoozande var jag tvungen att stressa som fan för att hinna med bussen. Som inte kom. När det väl kom en buss var den så fullpackad med folk att jag bokstavligen var tvungen att sitta fastklistrad mot vindrutan. Efter mycket om och men hann jag i tid till seminariet med säkert 30 sekunder till godo.