Sitter och läser och försöker bena ut relevanta saker till hemtentan men det går fruktansvärt långsamt trots två stora koppar svart kaffe. Det kan bero på knappt 6 timmars oregelbunden sömn kantad av mardrömmar. Men det är en vild chansning. Idag ringde klockan 06.45 eftersom jag skulle göra ett sådant där roligt cellprov. Det tog ca 5 minuter och när jag cyklade hem övervägde jag starkt att gå och lägga mig och sova en stund till men drabbades sedan av överoptimism och blev sådär lite låtsasentusiastisk. Såg framför mig hur jag gick från klarhet till klarhet och skrev ner hela hemtentan på några timmar för att sedan kunna lägga det bakom mig och vara helt ledig, utan ångest och "borde plugga-tankar" som alltid ligger i bakhuvudet och skaver. Kanske skrapa ihop pengar och köpa sista delen i Stieg Larsson-trilogin och spendera resten av veckan med serie-tittande och läsande i sängen. Det var en tilltalande tanke.
Med sömnbrist som nu långsamt antastar koncentrationsförmågan och förlamar hjärnan känns det inte längre som en realistisk vision. I'm out of drugs, varken nikotin eller svartaste koffein verkar ha någon som helst positiv inverkan. Vad gör man när man inte har någon pli på sin egen kognition? När hjärnan vägrar ställa sig till min förfogan och samarbeta? Jag vill skriva färdigt tentan nu goddamnit!
onsdag, februari 20, 2008
a nervous tic motion of the head to the left
Upplagd av Sister Sinister kl. 10:23
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar