makes it hard

Vaknar 06.32 av att någon kräks på mitt nystädade golv, och denna gång är det inte jag, synden straffar sig själv och yadaydayada. Går upp och torkar. Ligger sedan med två kuddar hårt sammanpressade kring huvudet för att slippa höra smaskande ljud när han går på jakt efter något att kräkas på, kanske den nytvättade mattan? Kanske mina skor i hallen? Slickar på golvet. Äter jord i blomkrukorna. Jamar hårt och hjärtskärande. Allt detta hörs obönhörligen igenom mitt skydd av syntetisk vadd som pressar mot huvudet och jag hör pulsen frasa mot örngotten. Sedan kommer han upp i sängen; "Hej matte! Får jag ligga här? Bara lite. Vill bara gnida mina kräkiga tänder mot din hals lite. Gräva med mina allt för långa klor och strimla sönder ditt nya påslakan som du köpte förra veckan. Bita dig lite i benet on my way down kanske...Please?"

Han ger så småningom upp och lägger sig tyst och snällt i sängen.Han tar upp all plats men jag ligger stel som en pinne och tänker att vad som helst; bara han är tyst och stilla. Somnar äntligen. Snoozar i över en timme. Sedan stängs alarmet mystiskt av och jag drömmer realistiska, surrealistiska drömmar om alternativa världar och skjutvapen och biljakter och elledningar som slår gnistor omkring sig. Vaknar stel i nacken av syrebrist, mosig i huvudet och uttorkad i kroppen. Ser mig omkring och ser att han fortfarande ligger där. Gäspar, sträcker på mig, går upp för att hämta mina mjukisbyxor som ligger i den nytvättade ouppackade tvätten sedan igår.

Som ett skott har jag ett hårigt monster som attackerar mina vrister, tår och vader. Jagar mig, kastar sig girigt efter mina blodådror. Jag får springa till hallen vilt sprattlande med benen omkring mig för att fösa runt honom i hopp om att slippa hans vassa obehagliga tänder som drar upp stora vita nässelutslag över huden. Får tag i byxorna och hoppar ut i vardagsrummet, viftandes med byxorna som ett rött skynke, försöker avleda hans uppmärksamhet och syn för att smyga i ett ben i taget. Mission accomplished.

Går in i köket för att göra frukost. Han hoppar upp i fönsterkarmen. Där har han hittat en sladd som han tuggat sönder så pass att den släppt från fästena i väggen. Tar fram hammaren och en sådan där vit liten plastgrej man spikar fast sladdar med (ja?), han attackererar genast handtaget på hammaren. Jag försöker spika fast skiten, spikar mig på tummen, börjar blöda, så klichéartat. Sätter mig och äter frukost. Han har hittat en glipa mellan mina byxor och tofflor med hud som han genast börjar gnaga på. Sätter mig här börjar skriva, han hoppar upp framför mig och börjar jaga mina fingrar över tangentbordet, hugger efter mina händer. The end.