Swing your heartache

Visste du att om man öppnar ett Word-dokument från studentmailen, så att det öppnas precis som vanligt i Word, och man sparar och sparar och sparar i 3 timmar och sedan stänger ned programmet utan några problem och sedan ska hämta det igen för att maila iväg det så finns det inget dokument där att skicka? Jag trodde för det första att min kursare hade sparat ned upspatsen på hårddisken och Word indikerade inte något annat eftersom det glatt godtog alla sparningar under flera timmars tid, inte heller när jag stängde ner Word kom det upp någon ruta om att det inte var sparat någonstans utan att vi hade skrivit ner allt i något slags vakuum. Jo, studentmailen är lite dum på det viset, kvittrade kvinnan i telefonen när jag on the verge på psykbryt ringde till datasupporten. Bara att ta och försöka att komma ihåg de smarta och bra sakerna vi formulerat bara ett par timmar tidigare. Tyvärr fungerar hjärnan tydligen inte så bra klockan 16 när man suttit hela dagen i en datasal och skrivit och man inte sovit ordentligt på ett par dygn så resultatet blev blott en skugga av sitt forna jag. Man kan bli självmordsbenägen för mindre.

Man tar bussen hem i kylan, mörkret och regnet och möts av en lägenhet vars golv inte blivit städade på veckor och där disk och skräp tornar upp sig i varje hörn och vars kylskåp ekar tomt och där ens katt tuggar och sliter och biter i allt han kan komma åt- inklusive mina armar, händer och ben- och när han inte har munnen full med mänskligt hull vrålar tinnitusframkallande MJAOOOOO och så lägger man sig bara ned på golvet med svidande ögon och dör.