När jag faller och livet känns som en stor sten i halsen och består av orklöshet och meningslöshet googlar jag Pär Ström eller andra av hans gelikar. Då brukar min kropp kunna uppbåda någon slags reaktion som får mig att känna att jag lever.
Nästan allt är bättre än likgiltighet.
Kolla in första kommentaren på denna artikel om föräldraledighet till exempel.
