Individellt vi står, individuellt jag faller

"Enligt Janet (Pierre, min anm.) härrör de moderna individernas karakteristiska plågor från en "brist hos jaget" - en oförmåga att handskas med verkligheten, att införliva den och leta sig fram genom den. Mot Freuds enkla, entydiga, tveklösa och odisputabla "kulturella ideal" ställer Janet en social verklighet som rasar samman i individernas händer och blir obegriplig; den framstår som osammanhängande, flytande, konturlös och undanglidande [...] Det är inte det överväldigande trycket från ideal som de inte kan leva upp till som plågar nutida män och kvinnor utan frånvaron av ideal: bristen på entydiga recept för ett anständigt liv, på fasta och stadiga orienteringspunkter, på ett förutsebart mål för livsbanan. Själslig depression- en känsla av vanmakt, av oförmåga att handla och särskilt oförmåga att handla rationellt, att räcka till för livets uppgifter - blir det emblematiska obehaget i vår senmoderna eller postmoderna tid." (Bauman, 2002:57-58)