Just because you're paranoid, don't mean they're not after you

Seminarie avklarat, liksom all annan pluggrelaterad aktivitet för den här veckan. Min bok har fortfarande inte kommit så jag kan med, nästan, gott samvete ägna mig åt håglöst stirrande på dataskärmen i flera dygn framöver. Seminariet var, liksom det förra, inte så värst givande även om det här var bättre än det förra. Jag tycker fortfarande att det är trist med faktabaserade frågor som går ut på att förklara vad x betyder och vad det är för skillnad mellan x och y. Jag tycker inte att det finns utrymme för diskussion eller egna reflektioner i samma utsträckning, även om man givetvis säkerligen får göra utsvävningar så är det ju inte det som efterfrågas. Om det är meningen att man får/ska göra utsvävningar så kan man väl formulera frågor därefter som uppmuntrar till det. Som skapar intresse för det. Som det är nu känns det föga motiverande; att förklara begrepp känns mer som tentaunderlag än frågor inför ett seminarium.

I och för sig borde jag jag bara sitta i ett hörn och hålla käft för jag är allt annat än cut out for att prata fritt inför publik. Det som låter genialiskt i mitt huvud kommer ut som osammanhängande dravel, dessutom har jag en konstant överhängande känsla av att alla tittar på mig med kritiska blickar och tänker för sig själva att jag är en riktig jävla loser. Blickarna bränner som salpetersyra på huden när jag vänder nerverna utåt och kryper ihop på stolen. Och sen blir jag förbannad på mig själv eftersom jag vet att det bara handlar om saker som är inuti mig, att problemet ligger hos mig, och dessutom så vet jag innerst inne att jag är bra mycket bättre på det vi håller på med än många andra. Att jag dessutom tror att jag sitter som i något slags rampljus och att folk faktiskt ens skulle lägga märke till mig, och dessutom kommer komma ihåg mig och tänka saker om mig efteråt, tyder bara på någon slags ohälsosam narcissisk störning. Men inte blev det direkt bättre sen av att någon kommenterade mina synpunkter på utformningen av frågorna och sa något om att det ju är skillnad nu när det är på en B-kurs, om man kommer från en A-kurs och nu får man tänka friare och bla bla bla bla.... Ehhhh, jag kanske är extra mottaglig för skit idag men det gick knappast att tolka på något annat sätt än en regelrätt dumförklaring, PLUS ett antagande om att jag t ex enbart läst en A-kurs i psykologi innan. DESSUTOM tycker jag att det är ett logiskt jäkla felslut, eftersom det här snarare känns som grundnivå; att sitta och förklara begrepp utifrån en artikel. Att, som i t ex sociologi B, välja en bredare och mer generell frågeställning för att sedan besvara och diskutera den utifrån olika teorier och synvinklar känns mer som att det hör hemma på fortsättningsnivåer.

Så, nu sitter jag och stör mig på det. Undrar om hon åkte hem och tänkte att någon annan skulle tänka på henne och på vad hon sa, men sedan avfärdade det på samma vis som jag gjorde ovan. Men i själva verket så blev det ju så; jag sitter ju nu och blir riktigt jävla irriterad på hennes attityd och antaganden.
Great.
Great för paranoia.