Hm. Det kanske var överilat att skriva att jag betraktade Monica Antonssons bok som ett misslyckat skämt. Förmodligen kommer jag läsa den så jag får återkomma då. GP har en intressant recension av boken. Det är givetvis tråkigt om det är så mycket som inte stämmer i Gömda, det allra tråkigaste är förstås det som nämns längst ned i recensionen, nämligen att "sorgligast av allt vore om korrekta beskrivningar från en bister verklighet nu blir misstrodda och de kvinnor som misshandlas i ilskans, fyllans eller hederns namn, börjar ses som mindre trovärdiga". Förvirringen över den direkta kopplingen till feminismen kvarstår dock, i mina ögon handlar det mer om journalistik och frågor om källskydd och trovärdighet.
Edit: Tänkte inte på att de flesta människor är mer eller mindre idioter och att givetvis kommer detta drabba feminismen på något vis i och med att Liza Marklund definierar sig som feminist. Antifeminister och den stora massan kommer gotta sig i detta och dra alla möjliga paralleller till feminismen på samma sätt som vi sett i debatten om Könskriget eller till exempel uttalanden från Gudrun Schyman. Ju fler uttalade feminister som sluter upp vid Marklunds sida desto mer är polariseringen ett faktum. När Marklund dessutom drar upp könskortet får typ antifeministerna öppet mål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar