Existentiell ångest. Vad fan handlar vår C-uppsats om egentligen? Vad håller jag på med? En veckas dyrbar tid har ägnats åt håglöst bläddrande i 80-talsböcker om ungdomar och identitetskapande, men allra mest åt ölpimplande utomhus i solen. Mina muskelryckningar är tillbaka och ångest, ångest, ångest. Det är vår och sol och det innebär D-vitamin och energi, men allra mest innebär det press, ekonomisk torka och MASSIV ångest inför framtiden. Inga pengar. Inget jobb. Mitt liv är redan slut. Kört. Valen är gjorda. Och nu sitter man här med ett antal hundratusen i studielån. Ingen kompetens och inget arbetslivserfarenhet. Inga pengar och ingen mat och igår spenderade jag mina sista pengar (som jag egentligen inte har) på diverse klädesplagg och veggomat i huvudstaden.
Bläddrar förbi reklam för Berghs i tidningen och tänker "man kanske ska bli copywriter?", nästa tanke "vad fan gör en copywriter och/eller en art director?"? Sedan; inser att det är för sent. Är inte 20 år längre. Kan inte flytta. Har inte råd. Har ingen tid. Har ingen kompetens.
Det är kört nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar